Utvärderingen börjar

Det har nu gått knappt 3 veckor sedan Kost & Näring släppte branschorganisationens rekommendationer vad gäller specialkost i skolor och förskolor. Rekommendationerna lästes av många allergiker och allergiföräldrar med förfäran. Trots en del god information var det ändå uppenbart att summa summarum av rekommendationerna hade branschorganisationens egna intressen som första prioritet, inte allergikernas. Det blev också uppenbart att remissinstansernas åsikter i det stora hela inte vägts in i någon större omfattning. Istället har man fört en tydligt vinklad linje där sammanfattningen är att allergiker kräver för mycket, allergiker bör ifrågasättas, intygskravet ska följas till absurdum och att mängden specialkost ska kapas med en stor andel. Rekommendationerna är just rekommendationer men farhågorna var att dessa skulle tolkas som riktlinjer eller lag. Även om det säkerligen funnits en del goda avsikter, åtminstone från remissinstansernas håll, har man helt klart INTE tagit hänsyn till hur rekommendationerna faktiskt riskerar att försämra det för allergiker.

Det är nämligen tydligt att kommuner, skolor och förskolor som sedan tidigare sett för allergikers bästa med all säkerhet har klarat av att göra bedömningar och anpassningar utifrån den goda viljans drivkraft redan tidigare. Dessa kommuner har troligen inte haft något behov av sådana här rekommendationer. Däremot vet vi sedan tidigare att den goda viljan saknas inom många skolors ledning, allergiker har redan tidigare av många enbart setts som besvärliga. Just dessa kommuner har nu fått vatten på sin kvarn. Precis som när Expressen sammanfattar rekommendationernas syfte till att ”diviga krav på specialmat” måste motas utmålas alltså allergiker än mer upp som besvärliga personer med orimliga krav. Detta är också en syn som just styrelsemedlemmar för Kost & Näring får antas dela starkt eftersom att dessa kommenterar artikelns respons med tacksamhet. Ett hån mot allergiker säger vi. Så, hur tas rekommendationerna emot och vad blir resultatet?

Farhågorna besannas

Det som hänt sedan rekommendationerna släpptes är att Barnallergisektionen backat som remissinstans. Samtliga andra remissinstanser har fått motta en hel del frågeställningar och klagomål precis som Kost & Närings fokusgrupp, många frågor består obesvarade eller ignorerade. Däremot har flera allergiker, precis som befarats, redan drabbats. Vi har fått ta del av flera exempel. I ett fall hade förskolan utlovat en äggfri avdelning åt ett barn med livshotande äggallergi, just för att man på en småbarnsavdelning antog att barnet skulle utsättas för åtminstone små mängder ägg via kontamination från spill och kladd. Denna förskola backade plötsligt, enligt rekommendationerna ska man nämligen inte behöva inskränka på andra med hänsyn till äggallergiker. ”Jag vet inte hur jag ska våga skola in honom nu” säger mamman. I ett annat fall vägras ett multiallergiskt barn vidare elimination ur sin specialkost under utredningstiden om inte nya intyg inkommer för varje födoämne allteftersom, detta trots att barnet är under en pågående eliminationskost via hemmet och då nästa läkarbesök för uppföljning och möjlighet att skriva intyg är planerat först om flera månader. ”Vi sitter rejält i skiten just nu då vi liksom hamnar mellan stolarna” berättar mamman, ”ingen bryr sig känns det som!”. Flera föräldrar som redan tidigare vägrats anpassningar med hänsyn till bl.a. kontaktallergi och framförallt specialkost utifrån elimination som gjorts på hemmaplan i väntan på läkarbesök med långa väntetider har också hört av sig, kommunerna har nu gjort tydligt att ”lagen stödjer deras hänsynslösa beslut”, därmed ska diskussionen vara avslutad. Rekommendationerna används alltså tydligt med onda motiv. Feltolkningar kanske ni säger? Kanske…

Det mest tydliga exemplet kommer däremot från den kommun där en av rekommendationernas författare själv är ansvarig. Härifrån har vi redan innan rekommendationerna släpptes hört en hel del om barn med reaktioner till följd av specialkost. Nu har orsaken dock troligen uppdagats. Rekommendationerna togs nämligen i bruk här redan vid årsskiftet. Den stora skillnaden blev att barn som tidigare fått sin säkert tillagade specialkost plötsligt fått mat utifrån den flervalsbuffé som rekommendationerna starkt föreslår. Denna lösning går i grunden ut på att barn själv ska komponera ihop sin lunchtallrik genom att plocka på sig det som tåls och avstå det som inte tåls ifrån en buffé. Vi förstår att tanken i teorin är god, att man ska slippa laga mängder av olika specialkost, men hur menade man att detta skulle fungera? Det är tydligt att alla skulle få information om att slevar inte får blandas mellan rätter och att köket ska kontaktas om man råkar spilla mellan kantinerna. Hör man inte hur orimligt detta låter när man läser detta högt? Vi pratar om hundratals personer, som trängs och stressar för att få mat först. Vi pratar här också om BARN, barn som leker och tramsar. Tror vi verkligen att det inte ska ske misstag? Och tror vi verkligen att eventuella misstag skulle rapporteras till köket? Att dessa stressade och tramsande barn både ska observera att dom tog fel slev och dessutom erkänna detta till en stressad kökspersonal? Det klargörs här nu också att vuxna kan vara behjälpliga. MEN, vi vet att det redan IDAG sker upprepade misstag, just p.g.a. okunskap, att pedagoger misstar laktosfritt för mjölkfritt och glutenfritt för vetefritt (bägge delar helt olika saker) och därmed serverar barn fel bröd och fel dryck till maten. Nu ska dessa pedagoger inte bara ta ansvar för dryck och tillbehör utan även för själva buffén. Detta dessutom då utöver sina redan andra fastlagda arbetsuppgifter. Återigen en teoretisk tanke som inte möter upp den praktiska verkligheten.

Det är alltså tydligt att det inte bara är feltolkningar av rekommendationerna som är en risk då den som själv skrivit rekommendationerna har väl knappast misstolkat. Sanningen är att rekommendationerna är till för branschorganisationens bästa, inte allergikernas.

Hur har rekommendationerna påverkat er? Berätta så har vi en chans att påverka.