Sommaren

Åter till Halmstad. Sommaren är slut och Axel fick må bra nästan hela sommarlovet. Trots pollenallergi och höga halter av pollen i år har rätt anpassningsnivå gjort att allergibägaren varit så pass tömd att sommaren fick fortlöpa väl. Axel har fått leka, njuta och slippa svåra reaktioner. Han har som vi tidigare skrivit fått delta på ett allergiläger, träffat likasinnade -fått nya vänner. Glädjen och skratten går inte att beskriva. Ändå har oron inför hösten legat i bakgrunden, hur ska det gå? In i det sista hade föräldrarna inte fått höra någonting. Man försökte i god tid få svar om hur det skulle se ut, om man skulle göra fler anpassningar, om Axel skulle kunna återvända… Men svaren lyste länge med sin frånvaro.

Föräldrarna hade dock med sommarens diverse aktiviteter och ändå goda mående nu ännu mer tydliga underlag för hur uppenbart väl Axel KAN må om man bara anpassar kost och miljö på rätt sätt. OM man bara gör rätt och tillräckligt så kan även Axel få vara ett lekfullt, upptäckande och aktiverat barn, som nästan vilket barn som helst, utan att behöva lida av reaktioner. Inte EN endast gång under HELA sommaren har Axel exempelvis behövt medicinera sin allergiska astma, inte EN ENDA. Detta trots att han på allergilägret umgicks med 38 andra personer, 22 andra barn, dagligen i 1 vecka, visserligen utomhus men ändå på diverse aktiviteter som man tidigare aldrig kunnat tro skulle fungera så väl. Men det fungerade, tack vare anpassningarna. På lägret var det nämligen inte konstigt, och därmed inte omöjligt, att anpassa sig. Alla förstod att det viktigaste var att ingen skulle behöva bli sjuk.

Mjölkfri avdelning

I sista stund fick föräldrarna dock svar från kommunen. Jo, man kan tänka sig åtminstone någon anpassning till. I och med Axels extremt svåra mjölkproteinallergi, där både luftburen kontakt och hudkontakt kan starta anafylaktiska reaktioner -och har så även gjort på just förskolan, väljer man att göra förskoleavdelningen helt mjölkproteinfri under en testperiod. Testperioden blir tyvärr bara så kort som EN vecka, kanske lite svårt att hinna utvärdera, men ändock helt klart ett steg framåt. NU har man kanske börjat tänka lite utanför boxen?!

Nu har Axel gjort sina första 2 dagar på förskolan för höstterminen och han har för första gången sedan majmånad blivit hämtad från förskolan där han trots innevistelse INTE var astmatisk vid hämtning. Kanske är det just mjölken? Kanske var det bara ett sammanträffande? Kanske har man även tänkt till om annat och ansträngt sig ännu mer, kanske är man allmänt mer noggrann? Oavsett: lyckan är obeskrivlig och hoppet har tänts. Vi följer Axel och vi håller tummarna för hösten.