Nu är det långa och för många lugna & ljuvliga sommarlovet slut. Dags att återvända till skolan, eller att inta skolan för första gången. Många är förväntansfulla. Många barn har faktiskt längtat. Men som vi tidigare konstaterat är det långt ifrån alla som går till skolan med glada förväntningar, pirriga magar eller glädjeskutt. För många är det med rädsla, oro och otrygghet man återvänder eller intar skolan för första gången.

Som många av oss redan vet är skolvärlden allt utom trygg för väldigt många allergiker. Många av barnen kommer att drabbas av allergiska reaktioner under det kommande läsåret, den kommande terminen och säkert t.o.m. den kommande veckan. Skolan börjar för många just den här veckan, vissa har redan börjat och andra har redan haft fritidsverksamhet under sommaren. En del har haft turen att ha fått vila från reaktioner hela sommaren. Nu är det dags att stålsätta sig och återvända. Att försöka vara hoppfull kan vara svårt om man hittills enbart möts av besvikelse. Att känna sig trygg är ännu svårare om man hittills raserats om all tillit. När maten och miljön gör barn sjuka, barn som får vara friska och reaktionsfria hemma under loven, då kan man vara helt säker på att anpassningarna brister. Det är det här som ofta blir som tydligast precis här i övergången, från ledighet till skola, från reaktionsfri till tungt medicinerad, från välmående till sjuk.

I vissa skolor har man däremot kommit långt. En hel del allergiska, även mycket gravt allergiska, barn kan gå till skolan och känna sig trygga. Föräldrarna kan släppa iväg dom och veta att skolan tar väl hand om barnen. Barnen kan gå till skolan med dessa glada förväntningar, pirrande magar och glädjeskutt. Andra skolor brister makalöst. Här möter vi föräldrarna som med hjärtat i halsgropen lämnar sina barn så som ”skolplikten” kräver men som också får hämta barn efter att farhågorna besannats. Vi pratar om barnen som skolan gör sjuka. Barn som får fel mat. Barn som vistas i sjuka miljöer. Barn som inte får anpassningar kopplade till sina allergibehov. Historierna haglar som vanligt in. Fel mat. Ingen mat. Astma redan första dagen. Fullt med damm och pälsdjurshår i kapprummet. Godkänner inte specialkost utan nytt intyg. Tänker inte ge mediciner. Detta år verkar vara som alla andra år. Allergianpassningarna i Sverige har visst inte kommit längre, år 2018.

Hur ser det ut hos er?