Allergiupproret

Säker mat och miljö för alla

Månad: januari 2018

Exkludera före anpassa enligt Växjö

Växjö upphör inte att förvåna oss, skolledningen fortsätter nämligen att sjunka när det kommer till sitt agerande. Den lilla pojken som knappt kunnat ta del av undervisning under hela höstterminen p.g.a. avvecklade anpassningar ska fortfarande inte få anpassningarna åter för att kunna återvända till en trygg och säker vårtermin, istället ska han flyttas ut och bort från sina klasskamrater.

Skolledningen anser nämligen fortfarande att det inte är rimligt att återinföra den handtvättsrutin som man avvecklat trots att man mycket väl visste att den fungerade. Man struntade fullständigt i att detta avvecklande kunde göra pojken sjuk, man struntade också i att avvecklandet nu gjort honom sjuk nästan varje dag under hela höstterminen. Man struntar i att hans skolfrånvaro skjutit i höjden p.g.a. allergiska reaktioner som han får i klassrummet. Man struntar i hans föräldrars vädjan, man lyssnar inte på orden ”Snälla, kan ni inte återinföra rutinen som ni sedan 3 år tillbaka vet att fungerar?”. Handtvätt är inte rimligt.

Nu har man istället bestämt sig för en ny lösning. Eftersom att avvecklandet av handtvätten gör pojken sjuk ska man plötsligt och snarast agera, inte genom att rätta till sitt misstag utan genom att göra något ännu värre. Miljön anses inte trygg, trots det anpassas inte miljön utan istället ska man flytta på pojken. Pojken ska istället flyttas bort från klassrummet, från sina klasskamrater, till ett eget grupprum för ENSKILD undervisning. Det anser skolledningen vara en rimlig lösning. Pojken ska alltså förses med en s.k. trygg miljö, men utpekad, i ensamhet, bortplockad och utanför. Exkluderad!

Dessa juliga pepparkakor

Julefri, juletid, pepparkaka, allergen, fara och utanförskap. Detta är en ramsa som många allergibarn och allergiföräldrar rabblar åt efter år. Dessa förbaskade pepparkakor, lussebullar, denna luciafika och detta julegott.

På skolor och förskolor runtom i landet ska julen firas in, detta görs med sång, pyssel och självklart med en massa fika. Trots att en stor del av barnen i förskolan och skolan är allergiska och både hamnar utanför och riskerar reaktioner kan man självklart inte bryta på dessa traditioner.

Varje dag rasar det in berättelser. ”Han fick sitta i ett annat rum med en bok medan dom andra bakade pepparkakor”, ”Mamma, alla andra fick pepparkakor och jag fick ett glas vatten”, ”Han åt ju bara en, så allergisk kan han väl inte vara”, ”Ja vi vet att mjöldammet gör henne sjuk men det är bara jul en gång om året och hon fick faktiskt gå till ett annat rum när vi bakade”, ”Det låg kaksmulor överallt, jag vågade inte ens sitta vid min egen skolbänk”. Ja historierna är lika många som barnen. Man blir utan och man blir utanför, man blir bortvald och risk för hälsan förbises.

Varför kan man inte bara välja bort julefika från skolan? Varför inte göra en anpassad variant av fikat? Varför inte starta nya traditioner?

Hur snabbt är skyndsamt?

I Växjö når man fortfarande ingen skillnad. Även dom sista veckorna av terminen fick barnet förbli hemma, allt i väntan på åtgärder och anpassningar som fortsätter att dröja. Möte efter möte diskuterar man handtvätten och varje möte avslutas med att återinsättning av handtvätt ska avvaktas, detta trots att barnet blev sjukt efter att tidigare rutin med handtvätt togs bort. På lunchen, raster och i kapprummet kommer kamraterna i kontakt med allergener. Det äts smörgåsar, riskakor och fika. In kommer sedan smulor och kladd och allergikern blir sjuk av detta. Varje incident leder till nya sjukdagar, vecka efter vecka. Orsaken till sjukdagarna ska ”skyndsamt bemötas” men ingenting händer. Svaret finns svart på vitt men skolan vägrar att återinföra.

Istället börjar man titta på sidospår, allt för att vinna tid. Rektorn ska istället ”skyndsamt” se till att städningen sköts bättre, den städning som föräldrarna påtalat i månader vara bristfällig. Den städning som lämnar just detta kladd och dessa smulor på golv, handtag och diverse ytor. Men inte heller här sker någonting. Städningen eller bristen på städning kvarstår. Dag efter dag kan man både observera och dokumentera att ingenting sker, samma smulor, riskakor och dammhögar ligger kvar dag efter dag, vecka efter vecka.

Föräldrarna börjar undra vad barnet ska göra för någonting hemma för att inte komma efter p.g.a. dessa otaliga sjukdagar. Man får inget svar heller här. Situationen med skolfrånvaron ska skyndsamt bedömas och åtgärdas heter det, men vad är skyndsamt? En hel termin har gått. INGENTING har hänt. Samma brister finns i rutinerna, samma smulor ligger på golvet, barnet är fortfarande hemma, skolan uteblir fortfarande med åtgärder.

 

 

 

 

 

 

 

© 2019 Allergiupproret

Tema av Anders NorenUpp ↑