I teorin

Många allergiföräldrar drar sig för halv- och helfabrikat trots att produkten enligt innehållsförteckningen i teorin bör vara ok. Många föräldrar har lärt sig det här med kontaminationsrisk den hårda vägen. Men ibland åker man fortfarande på en nit.

En fråga som diskuterats mycket är hur företag ”håller ryggen fri” genom att märka produkter med ”kan finnas spår av”-märkning. Egentligen säger denna märkning ingenting. Det kan betyda att det ibland inte innehåller några spår alls men att det sen plötsligt innehåller en betydlig del. Hur ska man veta när det är eller inte är fritt fram?

Tyvärr undviker många då att handla det med risk för reaktioner, även om den risken ibland faktiskt kunde varit obefintlig. Men självklart tar man hellre det säkra före det osäkra, och det med all rätt.

I praktiken

Det man kan göra, och som många gör, är att faktiskt kontakta tillverkaren. Att efterforska i anledningen till märkningen. Att fråga hur produkten faktiskt tillverkas. Att efterforska ursprung på tillsatser o.s.v. På detta vis kan man i många fall bilda sin egen uppfattning om storleksgraden av risken. Men här kommer ett nytt problem: Det oändliga havet av felaktig information från kundtjänst. Hur ska man veta ifall den man talar med faktiskt vet vad den pratar om? Hur ska man veta att den man pratar med faktiskt tagit frågan på allvar? Har kundtjänst tillräcklig kunskap i allergier?

Vi kommer ofta i kontakt med föräldrar som försöker utröna reaktioner efter att ha testat halv- eller helfabrikat som borde fungerat men som ändå visar sig ge reaktioner. Reaktionerna kan vara allt ifrån lätta och diffusa till väldigt kraftiga och allvarliga. Även om någon annan borde hållas ansvarig blir det lätt att föräldern istället tar på sig skulden, man skuldbelägger sig själv för att ens för en enda gång kunnat tro och hoppas att det fanns en enkel och snabb väg igenom middagen.

Ett exempel

Nyligen har en sådan händelse uppdagats. En mamma berättar hur man fått tips av andra allergiföräldrar att just ett särskilt fabrikat på risdryck (ris baserad ”mjölk”) skulle vara helt riskfri att dricka för även dom med många fler allergier (förutsatt att man tål ris och resterande delar av innehållet som uppges på förpackningen). Ingen ”risk för spår”-märkning finns på förpackningen och kundtjänst ska ha intygat att drycken är riskfri. Mamman blir förstås glad, detta eftersom att man saknat en sådan färdig mjölkersättningsprodukt sedan övriga allergier satt stopp för andra mjölkersättningar på annan växtbas.

Barnet får smaka och drabbas nästan genast av röda utslag och svullnader i ansikten, utslag som går att häva relativt snabbt med medicinering. I efterhand drabbas barnet däremot av besvärliga och kliande eksem på flera delar av kroppen, eksem som istället kräver lång och omfattande behandling för att lindra. Vad gör nu föräldern? Jo. Skuldbelägger sig själv, ”HUR vågade jag testa?”

När skulden lagt sig en aning kontaktas tillverkaren. Det visar sig att risdrycken hanteras i gemensamma lokaler OCH gemensamma maskiner med andra växtdrycker med bas i havre, soja, nötter och mandel, visserligen med rengöringsprocess emellan produktionerna. Därmed kan både föräldern och kundtjänst snabbt konstatera att risdrycken nog ändå möjligtvis borde märkas som ”riskprodukt”. Även om ”kan innehålla spår av” som märkning inte säger allt men en ärlig mening så som ”hanteras i gemensamma lokaler och maskiner med havre, soja, nötter och mandel” kunde varit passande. Då hade föräldern sluppit fundera, man hade kunnat göra sitt konstaterande redan vid inhandling och man hade inte behövt förlita sig på kundtjänstens uppenbart vilseledande information sedan innan. Även om företaget beklagar och ”ersätter” familjen för den risdryck som nu behöver kasseras, i totalen 50kr, kan man tycka att denna summa inte på något vis betalar för dom veckor av eksem och hudvård som barnet behöver till följd av händelsen.

Kan man göra det bättre?

En mer tydlig och mer saklig märkning skulle ge mindre utrymme för tolkningar. Dessutom skulle företagen förmodligen också slippa många av dom förfrågningar som man idag får från kunder. Kunden själv skulle kunna utläsa det man egentligen undrar och det man tyvärr alltför ofta får felaktiga svar på.

Så vi föreslår. Vore det inte bättre om företagen markerade ut VARFÖR risk föreligger (eller inte) hellre än OM risken föreligger (eller inte). Ex. ”Kan innehålla spår av” kunde istället uppges som ”hanteras i samma lokal som” eller ”tillverkas i samma maskiner som” etc. En ”fri” och ren produkt kunde istället deklareras genom ex. ”tillverkas i lokaler HELT fria från” etc. Även om detta kanske inte är svaret är det ändå tydligt att hur produktmärkning sker idag helt klart är någonting som behöver lyftas fram och diskuteras vidare.