Börja med att läsa: https://allergiupproret.se/2017/01/16/inskolning-av-ett-barn-med-omfattande-behov-kopplat-till-allergi-att-kampa-i-motvind-del-1/

Walter är färdiginskolad på förskolan och till en början går allt bra. Men plötsligt en dag är det något som inte stämmer. Walter får orolig nattsömn, han sköter inte sin mage som han brukar och behöver nästan dagligen få ett lavemang mot sin förstoppning. Vid några tillfällen när Anna hämtar Walter på förskolan har han tuggat sig så illa i munnen att han blöder. Reaktionerna avlöser varandra, magont och förstoppning hela tiden. Mamma letar förtvivlat efter orsaken. Det blir allt svårare att hålla reda på orsakerna och dagarna smälter in i varandra. Man vill lita på förskolan men ändå ser man tydligt att något faktiskt är fel.

Kommunen ville ”testa”

Som av en händelse visar det sig att kocken fått ”order” att återigen börja baka på avdelningen utan att meddela Anna. Baka med vete vilket kommunen är väl informerade om att är ett av dom allergener som Walter är mest känslig för och som beslut därför tidigare tagits om att inte baka med för att eliminera risken för sådana reaktioner. Chefen kontaktar Anna och frågar hur det går för Walter på förskolan, ett försök att luska ut via föräldrarna hur hennes egen provokation av Walter går. Det är som att chefen försökt att få ett ”kvitto” på att trots att dom bakar funkar det bra. Men, svaret var faktiskt att Walter inte alls mår bra, detta trots att mamma Anna då inte hade någon aning om orsaken. Anna tog däremot upp hennes misstanke om att det skulle vara något i förskolemiljön. Trots detta fortsatte bakningen i flera veckor.

Reaktionerna blir tydligare en dag när Bosse äter av maten som tillagats på förskolan och nu kan Anna med säkerhet veta att reaktionerna är kopplade till förskolevistelsen. Förstoppning och magont tar över vardagen. Walters mormor går därför en dag oannonserat ut i köket i hopp om att finna orsaken till Walters mående och ser med en gång att det står mjölpåsar och nybakat bröd på bänken. Hon konfronterar kocken som berättar om sina order om att det ska bakas.

Konfrontationen

Svaret från kökschefen blir att ”förskolan faktiskt är känd för sitt goda surdegsbröd” och man vill inte missgynna dom andra barnen med att ta bort detta eller byta ut vetet mot alternativa glutenfria mjölsorter i bakningen, trots att detta absolut skulle vara möjligt. Hon ifrågasätter att reaktionerna skulle bero på just bakningen, trots det uppenbara faktum att Walters reaktioner uppkom samma dag som bakningen återinfördes på förskolan. Detta kunde lika gärna vara en olycklig slump sades det. Det är UPPENBART att något är fel och det är också uppenbart VAD felet är. Men nej, det här en sak som kökschefen INTE vill höra.

Istället väljer man att kontra med att bakning i gemensamma utrymmen inte tagits upp specifikt i läkarintyget. Anna frågar om läkaren kan få kontakta kocken för att diskutera kontanimeringsrisken i köket i samband med bakning, svaret blev ett strängt NEJ! All kommunikation skulle tas via chefen och Anna var inte heller hon tillåten att gå ut och prata med kocken personligen. HUR noggrant ska ett läkarintyg behöva vara? Hur många olika scenarion ska en läkare behöva ta upp? Hur ska ett intyg kunna formuleras om läkaren inte får tillåtelse att kontakta dom personer han behöver för att få en bild av problematiken? Kan man inte tänka själv? Kan man inte lyssna på föräldrarna och se på BARNET och dess behov? JO, man kan, återigen OM man VILL.